we are so alive right now

Föräldrar, släkt och vänner: vi lever! Och är äntligen framme i Mbarara!
Lovisa blev påkommen på flygplanstoaletten med en olåst dörr, men chocken lade sig snart och vi kunde alla fortsätta resa tryggt och stilla. Vi har anlänt till Uganda på en del olika sätt, Marcus tog det krångliga alternativet med ungefär 56 timmars restid, medan vi andra tog det lite mer bekväma alternativet och landade endast två timmar och tjugo minuter efter beräknad ankomst. Vi blev upphämtade från flygplatsen i Entebbe av svenske Jenny (en före detta outlook-elev) med två afrikaner och Marcus som sällskap. När vi anlände till Kampala och till Bettys hus fick vi otroligt god mat och en efterlängtad dusch. Alla utom Marjut somnade inom en snar framtid, och alla utom Marjut vaknade med en brännande känsla i ansikte/ögon från myggnätens impregnering. När vi konstaterat att det inte var solbränna och att vi alla kunde stämma in i smärtokören kunde vi lugnt pusta ut och göra i ordning oss för att åka till den kyrka där Bettys man är pastor. Efter bara tre timmars varmt möte tog vi oss åter till Bettys hus för att förtära ännu en god måltid. Lovisa lyckades peta bort allt flöt och brosk från maten och alla blev ännu en gång mätta.

På kvällen åkte vi till Ndere för att shaka loss, men mest kolla när afrikanerna dansade och svettades vilt i fyra timmar! Men vackert var det och dansa fick vi, så vi är nöjda och glada. Nästa dag begav vi oss till Jinja och Kingfisher Safaris Resort och poolbadning och paradisleverne (utlovat av Richard). Och vilket paradisleverne sen!
Palmerna vajade i vinden och dofterna av nyutblommade exotiska växter letade sig upp i våra näsborrar. Natten tillbringades i riktiga sängar med riktiga kuddar i ett rum utan dörr till toaletten.

Morgonen därpå vaknade vi upp taggade upp till knoppen för en dags forsränning i Nilen. När vi tagit oss till Adrift och blivit uppdressade med flytväst, hjälm och paddel var det dags att kliva ned i den uppblåsbara båten och ge oss ut på Nilen. Först blev det genomgång av alla faror och icke-faror med tillhörande adrenalinkick. Och sedan bar det av! 31 km lång färd hade vi framför oss och 13 forsar att överleva, var av ett var ett vattenfall på 3 meter. Elin hade lite problem med guidens instruktioner, och hoppade ur båten när guiden utropade get down (vilket innebar att vi skulle satt oss ned på golvet i båten). Vid lunchen, som var på en ö i mitten av färden, tänkte Ellen och Nathalie att de skulle passa på att vrida ut sina tröjor från vatten, och fotograferna passade på att föreviga detta tillfälle till den cd med bilder som alla kunde införskaffa sig efter dagens slut. Efter lunch var det en lugn färd på ca 25 minuter, då vi passade på att bada ganska mycket, och kissa i vattnet. Dock upptäcktes efter ett tag att den engelsman som satt i en av båtarna förstod svenska då hans mamma var svensk och han hade således förstått när vi förklarat vår urinering i Nilens vatten.
Efter en hel dag i adrenalinets tecken begav vi oss tillbaka till Kingfisher för mat och sömn. Dagen efter befann vi oss i olika tillstånd, och de flesta var röda från topp till tå. Vi satte oss i bussen och begav oss till Mbarara, vilket enbart tog oss 10 timmar. När vi kom fram blev vi hjärtligt välkomnade av våra afrikanska vänner med kramar och mat.

Nästa morgon var det dags för nya äventyr, vi skulle nämligen färdas till Bunyony. Vi visste inte riktigt vad detta skulle innebära mer än lite roliga aktiviteter. Vi åkte i riktningen sydost och det tog oss ca 5 timmar att anlända boendet. Vi hade en otrolig utsikt över en stor sjö och kunde vya berg som gränsade till Kongo och Rwanda. Vi samlade oss och beställde lite mat för att sedan lyssna på vad stället hade för aktiviteter att erbjuda. Det var båttur, båttur till pygmé byar och vandring som kom upp som förslag, alla nappade på de två första förutom Markus och Devon som även nappade på det tredje förslaget. Vi antog första aktiviteten på eftermiddagen och fick höra om b.la punishment island och ecaulyptus ön. Det var en behaglig tur och vi somnade gott efter ännu mer mat när vi var tillbaka.

Dagen efter var det dags för båtturen till pygmé byn och alla satt ganska förväntansfulla i båten. Dock uppfylldes inte alla dessa förväntningar utan vi åkte därifrån med en hel del eftertankar, både positiva och negativa. Men sammanfattningsvis hade vi en bra vistelse i Bunyony och vi kände oss alla laddade att åka tillbaka till Mbarara för att komma in i lite rutiner. Bussturen tog endast 4 timmar denna gång och vi besökte en trevlig restaurang när vi anlänt Mbarara. Efter maten var alla laddade att skriva lite mail till sina nära och kära så vi begav oss till ett internet café. Så om ni fått något mail känn er speciella!!!!

Nu skall vi sova för att orka gå upp tidigt imorgon då vi skall visa våra dans moves för hela Mbarara city tillsammans med våra afrikanska klasskompisar (något ni antagligen inte hade velat missa).
Håll er uppdaterade kära läsare, för äventyret fortsätter…
You know you love us! XOXO