Big city living

Hejsan hoppsan lillebror!
For tillfaller befinner vi oss pa lite olika platser runt om i landet.
Nagra ar pa Busi Island, nagra i Hoima och resten av oss ar i Kampala.
Lagesrapport om hur det ar i Busi och Hoima kommer senare, men Kampala-ganget ar klara att avlagga en rapport.
Vi kom till denna stora stad i fredags kvall efter en 6 timmars lang skumpig resa i den kara buss vi tillbringade nastan hela forsta veckan i nar vi kom till detta land.
Lordagen bestod av besok av Bettys dotters skola. Aaaah, barn overallt!
Men mat stoppades i vara magar, och vi kunde aterfa krafterna och falla for materialismens sotma genom shopping av diverse afrika-inspirirande prylar.
Resten av eftermiddagen tillbringades i The Reedemed Of The Lord Evangelistic Church Makerere, ovandes pa diverse sanger infor sondagens stora utmaning att dansa och sjunga pa scen. Sondagen kom och allt flot pa, och sangerna framfordes pa ratt satt.

Mandagen smog sig pa och den grupp som skulle haft en sport-outreach kunde inte genomfora detta, utan fick snallt folja med den andra gruppen som skulle till ett fangelse for barn. Nar vi kom dit fick vi oss en rundtur och sitta med pa en 2 timmars lang diskussion som barnen hade om barnens ratt hade gjort mest nytta eller inte. Lunchtimmen kom (antligen!) och det bjods pa Ugali och boner. Halleluja!
efter bespisningen blev det diverse lekar med barnen. det uppskattades fran bada sidor. Trotta, men nojda avrundades dagen ungefar klockan 17 och vi akte till ett shoppingcenter dar socker i olika former inforskaffades.

Tisdagen tillbringades med olika barn fran fangelset som skulle till en domstol for att fa sitt mal provat. Efter ungefar 2 timmar i bussen kom vi fram till var destination och rattegangen kunde borja. vi var askadare och vissa barn befriades, och vissa inte. Men allt som allt befriades de flesta. Efter nagra timmar i rattsalen begav vi oss runt om i omradet for att slappa nagra av de barn som skulle aka hem till sina familjer igen efter att ha befriats. Den forsta och enda familj vi kom till blev mycket glad over att deras son ater var hemma och det var en glad stund. Den andra pojken slappte vi av pa vagen, sa vi hann inte se hur hans foraldrar reagerade. Den tredje och sista pojken visste inte riktigt hur han hade det. Efter att ha dirigerat oss till en by mitt ute i ingenstans kom det fram att hans familj inte bodde dar och han fick folja med tillbaka till Kampala for att reda ut hur det var.

Idag, onsdag, har vi varit pa ett hem/skola for mentalt handikappade barn. Kanslorna var vaxlande. De hade det bra pa det sattet att de hade manniskor dar som verkligen brydde sig om dem och gav dem mat och husrum. Men samtidigt saknade de mycket saker materiellt, och personalen var inte tillracklig for att kunna ge dem all de hjalp som de skulle behova. Men vi fick leka med dem en bra stund, och det marktes att alla tyckte att det var valdigt roligt. Vid lunch akte vi darifran och in till stan igen for att ata.
Ikvall har vi som bor hemma hos Betty sett en vasterlandsk film. Yiihooo! The Hangover blev valet, och manga skratt har setts och horts i Bettys overbelamrade vardagsrum.

Imorgon vantas en fridag, for att pa eftermiddagen bege oss till Busi dar vi ska traffas allihop och ha en speceill sista kvall for Mariell och Linnea som ska resa vidare pa fredag nar vi andra aterigen beger oss till Mbarara for Graduation.

Ha det bast allihopa dar hemma i det nu slaskiga landet!